Soppa

Jag är lite stolt över mig själv idag. Eller jag är mycket stolt över mig själv idag :) Jag har i mång år inte vågat ge mig på att göra soppa själv...Och ja, jag erkänner, jag trodde att det var så svårt, så jag vågade inte...Fånigt ja, det är det, men jag är sån :) Men nu har jag alltså gjort det! Lyckats göra soppa från grunden, och inte efter recept ens en gång. Inga färdiga påsar till att fuska med heller. Från.Grunden. Och ....... den blev jättegod! :) Väldigt matig så kommer att bli perfekt som matlåda :)

Idag har jag haft ledig dag också. Jobbade ju hela helgen en hel massa så det var riktigt skönt att få vara ledig en vanlig vardag. Jag har hunnit sova, ringa samtalen som måste ringas... Jag har hunnit umgås med underbara vänner, både i verkligheten och på telefon. Det känns bra. Det är inte ofta det blir av att bara gå och ta en fika...det är för mycket jobbande för det. Och ja, jag vet att jag ska vaa glad över att jag har jobb. Men ibland blir det för mycket. Ovanpå det har jag ju dessutom pendlingen, den sliter grymt....men jag hoppas ju lite nu på jobbet jag sökt, eller ganska mycket hoppas jag på det. Vore så skönt att kunna få jobba på hemmaplan heltid och kanske få lite mer fritid................. Fast jag vet ju inte hur man gör då...på fritiden menar jag.... MEEEEN..jag tror inte att det kommer att vara ett problem :D

Hur kan en film som ska vara en komedi göra mig så låg??? Jag vet varför men jag vill inte att det ska vara så...Men i filmen finns så många saker som jag kan göra liknelser till i mitt eget liv och det är inte skaer jag vill kunna göra liknelser med. Samt att det väcker minnen och känslor som jag vill kasta ner i djupaste, mörkaste hålan, låsa porten och smälta ner nyckeln så att den aldrig mer kan användas.... För det gör för ont! Det river som taggtråd som sakta dras över min hud, brinner som helvetets eldar i mitt inre. Tårar rinner, blöter min kind....

Kommer det någonsin att bli min tur??