Jobbdag

Började skriva om hur jag idag kommer att jobba på två jobb och att jag inledde dagen m att få en skön sovmorgon...men nånstans på vägen tappade jag inspirationen... Jag hittar inte orden som annars kan flyta fram...

Ute är det grått och trist men inom mig bubblar det :) Jag lever ännu på endorfinkicken jag fick i onsdags efter mitt allra första gympass :) Jag har en helt underbar sjukgymnast som hjälper mig att jobba för en stark kropp. Och för första gången förstod jag varför människor "utsätter sig" för denna form av tortyr gång efter gång... Man blir ju lycklig! Hade min stackars ben tillåtit det hade jag skuttat med hoppsasteg till bilen :) Det hjälpte nog till mycket att jag fick testa på att boxas lite också...Fy fabian vad skoj det var!!!! Sa att detta vill jag nog (behöver jag) avsluta varje pass med. Jobbigt, men ack så skoj!!

Nej nu ska jag börja göra mig klar att åka till jobb nr 1 för kvällen :)

Ha en underbar kväll!!

Arla morgon..

och jag har inte sovit många timmar i natt.. Inte skoj att jobba "vändskift" när man bor långt från jobbet. Men det är bara att bita ihop och gilla läget :) Tur att man tycker om sitt jobb och har underbara kollegor, annars skulle det vara tungt.

Nu är det dags att sätta fart!
Ha en underbar dag!

Sovmorgon

Vinkade hejdå tidigt i morse till vännen C när hon skulle iväg och vara barnvakt...nåja, jag svamlade fram nåt, säkert ohörbart från under täcket där jag nog redan somnat om.. :) Jag tog min en låååång, och i mina ögon, välförtjänt sovmorgon :) Sååååååå skönt!! Skulle helst av allt bara ligga kvar i sängen tills jag måste upp och göra mig klar för jobb ikväll igen.. Känner mig inte ett dugg pepp fördet men men...det blir nog skoj när jag väl står på plats.

Om man hela tiden bara vill hem till sin säng för att den är så skön måste det ju innebära att man lyckats göra ett bra köp? Jag är iaf väldigt nöjd och det är ju viktigast :)

Nej, fortsätta dagen kanske? Dvs lägga mig i soffan och kolla lite på TV och vänta på att nästa maskin med tvätt ska bli klar :) Väntar på att C och lille J kommer hem också :)

En helt vanlig måndag

och jag vill bara krypa ner under täcket och försvinna ett tag... Lite höstångest kanske? Eller ångest i allmänhet bara? Det var ju ett tag sen jag drabbades och det känns som om en gammal vän som kommer på ovälkommet besök. Nåja, jag vet ju att det går över igen... Och det är en trygghet i sig, att veta att det faktiskt finns en ände på det :)

I övrigt händer det väl inte så mycket...Jobbar, jobbar, jobbar och önskar att jag kunde få lite ledigt..inget nytt under himlen m a o

Usch vilket oinspirande inlägg!! Det mest spännande är väl att jag köpt ny, större säng (vilket iofs är heeeeeelt underbart!!

Blä! Lägger ner och lägger mig under täcket och läser om skotska höglandskrigare på 1700-talet :)